Jag har inget bättre för mig, så jag råkade göra detta ”konstverk” nu. En liten hälsning ifrån mig, till er.

Karln sitter och spelar så mycket han hinner nu när spelet fått en ny patch. Snart måste vi nämligen äta innan han drar iväg för att jobba ett nattpass. Gårdagens tacopaj blir det, med quornfärs istället för kött såklart. Jättegott! Speciellt med sallad till, med apetinaost och kidneybönor, och lite salladsdressing! Längtar tills det är dags att slänga in härligheten i micron.

Igår var vi duktiga förresten. Karln borrade hål i betongväggen med borren vi fått låna av min pappa, och så satte vi dit hyllan. Tokfint och bra! Nu har vi någonstans att förvara alla dataspel och skivor som annars varit placerade i fönstret i flera år. Lyxigt värre! Duktiga var vi. Speciellt karln min som höll i maskinen.

Som små brukade vi alltid åka till pappa dagen innan julafton. Vi hjälpte honom pynta huset, såväl som granen, och hade myspys. Flera år just den dagen minns jag att det gick en film som jag älskade! Leksaker som började leva, och skulle ner till julklapparna… och där fanns en elak leksak! Nåja, jag har funderat över det här på sistone, och googlat och faktiskt hittat filmen! Den heter Leksakernas Julafton på svenska, och Jim Henson’s The Christmas Toy på engelska. Finns faktiskt ett klipp på youtube från inledningen på den svenska versionen. Bortsett från det så hittade jag inget annat än just den engelska versionen. Testade att kolla på den igår för att se om den gav några intensiva julmyskänslor ifrån barndomen. Men jösses så tråååkig den var! *skratt* Det märks verkligen att jag var ca 18 år yngre på den tiden. Haha Orkade inte ens titta igen hela.

Annars har jag idag sett sista avsnittet av Mysteriet på Greveholm. Älskar den julkalendern! Känns lite sorgligt att jag är klar med den redan. Men vaddå, man kan ju alltid se en gång till. Tacka vet jag dvd! Annars har jag läst att det ska finnas mycket på youtube av just den kalendern, om nån skulle vilja ta sig en titt nu på en gång.

Ikväll slog jag in de allra första klapparna. Skönt att ha kommit igång äntligen! Julen närmar sig med stormsteg. *mys!*

Jag har haft några skitdagar och inte velat uppdatera alls, och innan dess var vi ute och flängde litegrann, hälsade på karlns föräldrar ena dagen, och hans storasyster i stan dagen eftetr. Men NU börjar de kännas okej igen! Jag insåg igår att mycket av min oro berott på att jag inte känt att jag haft kontroll över min tillvaro. Så jag fick fundera lite, och bestämde tillslut att jag kan lita på mig själv, och att jag absolut tänker ta god hand om mig och se till att jag inte hamnar på fel ställe. (Dvs tillbaka i gamla familjesitsen. Oron dyker ju upp när jag träffat lillsyss flera gånger på sistone, och jag vet att min mor kommer försöka ställa sig in och ”glömma” allt skit, precis som vanligt.) Men jag har bestämt mig. Jag tar hand om MIG. Punkt slut. Att kunna lita på sig själv känns riktigt bra faktiskt.

Ikväll slog jag på stort och ringde till pappsen också. Vi pratade lääänge om allt och ingenting, och det kändes bara sååå bra! Och han blev superglad över att jag ringde. Jättekul! Det kändes tryggt att sitta och prata med pappa. Min lugna stabila familj.

Inatt blev karln min utringd på jobb och fick slänga sig iväg omedelbums, och kvar hemma blev jag. Men jag sörjer inte. Okejdå, klart det känns snopet, men jag överlever. Ska ju titta på Criminal Minds nu, och sen lite Hills, och lite ”United States of Tara”.

Gonattsingens!

Äntligen klar! Skickade nyss iväg eländet för att få den tryckt. Jag har lagt ner så sjukt många timmar på den nu. Känner mig less. Man borde få betalt för plågan man utsätts för. *skratt* Men det blir säkert fint, och kul att spara. Man måste passa på när man får nåt sånt fint gratis. Även om processen att skapa en fotobok är mer eller mindre traumatisk.

Yippie!

Så här vackert var det ute idag. Det är så man dåndimpar. Vilket perfekt 1:a december! När jag gick hem med lillasyster under kvällen var det -6 grader ute, och jag gjorde helt rätt i att ta på halsduken kände jag. Kylan bet i kinderna, och uppe på den mörka blå himlen kunde man se stjärnor tindra ikapp. Perfekt decemberväder. Vilken tur vi haft!

Vi pysslade lite idag. De här tomtarna är resultatet av pappersrullar, lite rött filttyg och annat krafs. Blev riktigt stolt faktiskt! Det var länge sen jag pysslade ordentligt! Jag hade riktigt kul. Och lillasyster blev jättenöjd med sin tomte hon också.

En del av julgodiset som jag bakade igår kväll, fick följa med lillasyster hem. Efter någon timme fick jag ett sms ifrån vår mamma där hon skrev att det var ”supergoda” kakor, och så ville hon veta om min kusin kunde äta han också. Han är tydligen glutenallergiker. Roligt värre, att det uppskattas någon annanstans. Även om det nu är människor som jag inte vill träffa och engagera mig i, så är det ändå roligt att höra positiva omdömen.

…minus i sinne.

Den här måndagen har varit en skitdag. Känslan har helt enkelt varit sån, även om det funnits guldkorn, såklart. Jag började med att vakna av att jag slog med knutnäven framför mig och bråkade med min styvfar i en dröm. Jag var så otroligt ARG! Jobbig känsla. Jag har ju äntligen släppt dem där människorna nu, och viljan att få dem att fatta hur de borde behandla sig själva, och varandra. Nåja, en dålig dröm kan ge resten av dagen en konstig känsla, och så blev det idag. Har känt mig riktigt less!

Guldkant på dagen/kvällen var dock när jag och karln for till ICA för att handla och göra nytta genom att panta burkar och flaskor. Det snöade något galet mycket ute! På bilen var 1 dm snö, tösnö, så medan karln sopade av den gjorde jag snöbollar och kastade mot en lyktstolpe tills jag fick in en ordentlig fullträff. Det var stooora snöflinger och det verkligen yrde runt överallt. Helt paradisiskt underbart! Jag som önskade just sånt väder igår när vi tittade på Ensam Hemma. Bara ett dygn tog det innan den önskningen slog in.

Under kvällen bakade jag. Jordnöts-choklads-rice crispies gotta. Smakar som snickers crunchers, om någon skulle råka komma ihåg den. Lite fel blev det, men ändå så himla bra. Gott, gott! Det ska jag bjuda lillsyss på när hon kommer hit och hälsar på imorgon. Det är roligt att känna sig lite huslig ibland. Även om snåljåpen inom mig kvider när jag lägger ner massa pengar på ingredienser… det känns så onödigt dyrt att jag oftast hellre köper nåt färdigt. Hehe

Nåja, nu är det sent, och den här tjejen ska lägga sig och kika på ”The Big Bang Theory” innan det är dags att sova.

Natti natti!

Igår pyntades det, men sent på kvällen efter middagsluren så fick karln migrän, stackarn. Och jag var fortfarande helt upptrissad och kände ett stressat kaos inombords när jag tittade mig runt. Var det bara det här som skulle upp? Skulle det verkligen framkalla julkänslor? Det kändes så futtigt, och dumt, att tro att en röd duk istället för en svart på vardagsrumsbordet, och diverse röda gardiner osv, skulle framkalla den där magiska känslan. Blev lite uppgiven, och kände att julen är kanske helt bortkastad på mig nu. Gammal och pessimistisk, magin var borta.

Men! När jag vaknade idag, och världen var ljus utanför fönstret. Allting var vitt, det singlade ner små vita fjun från himlen, och allt julpynt var framme, då fick jag julkänslor så att det dånade om det! Allt som behövdes var nog att sova bort stressen, och glömma vilket jobb det var att få upp allt, så kunde jag uppskatta det mer. Dessutom, ett winter wonderland utanför fönstren gjorde massor det också. Det blev en helt fantastisk advent detta! Trots att karln lever i slow motion efter migränanfallet, och trots att det inte blev någon julskyltning. Det är ändå inte min grej att gå ut och frysa och trängas bara för att man ska. Roligt var det däremot att stå i fönstret och titta på fyrverkerierna som brukar skjutas varje julskyltning. Självklart lyfte vi upp kattskrället också så att hon också fick se, och hon tyckte det var spännande!

Det är så härligt att jag fått ordning på livet och mig själv, äntligen. Nu har jag helt plötsligt så mycket lättare för att ta mig tid för våran katt, istället för att bara tycka att hon är jobbig. Jag älskar och uppskattar henne varje dag, och hon är verkligen våran lilla bebis.

Mysigt när hela familjen tar del av julpysslandet.

Självklart såg vi på Ensam Hemma på 3:an under kvällen också. Så nu kan jag ta bort den filmen från ”filmer som måste ses innan jul”-listan.

Adventshelgen började fint. Med snö!

Lillsyss kikar upp på lyktstolpen.

Ikväll har jag fått lära mig nåt. Att julpynta med en 6årings hjälp är svårt! Mest är det gardiner som ska upp, sängkläder som ska bytas, och stjärnor som ska upp i fönstren… och då blir 6åringen uttråkad! Hua, jag gjorde verkligen mitt bästa för att hitta på småjobb, men det dög inte, och hon pepprade mig istället med tusen frågor… så att jag tillslut kände mig hes, trött och grymt förvirrad. Haha. Fikat var uppskattat iaf. Och när jag gick hem med henne sa hon att jag skulle hälsa till karln min att hon älskar oss. ”Men… nästa gång kan vi väl pyssla?” avslutade hon vår konversation med innan vi sa hejdå. Är inte van vid 6åringar, och har glömt bort hur det var att vara sån själv. Men får svaga minnen av att det där med ständig sysselsättning faktiskt var viktigt. Fanns inget värre att att ligga på soffan och gnälla. ”Jag har tråkigt. Vaaad ska jag göööra?”

Sen somnade jag och karln i soffan en stund efter middagen, som bestod av fiskpinnar och potatismos.